Snart så kanske...
I natt sov Matheo från sju till sju, tjoho! äntligen. Fast jag ska väl inte ropa hej än och så ska jag väl tillägga att jag stoppade in nappen två gånger, men det är ju ändå superduperbättre än alla andra nätter då han har ammat minst en gång ibland två. Så jag hoppas att detta fortsätter, håller alla tummar och tår.
